Arkivbildare (Förening) - Svenska lantarbetareförbundet; 1908-2002 | Arkivkatalog - Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Redan under slutet av 1800- talet agiterades det för bildandet av fackförbund för lantarbetare på flera håll i Sverige. Särskilt bedrevs agitation i området kring Ystad av Fredrik Thorsson. Vissa lantarbetare organiserade sig också i Grov- och fabriksarbetareförbundet. Under 1900 talets första decennium bildades regionala lantarbetareförbund på flera ställen i Sverige. Skånes Lantarbetareförbund bildades 1904, Norrlands 1906 o.s.v.
Svenska lantarbetareförbundet bildades 1908 i Mjölby och blev med i LO 1909. Det unga förbundet drabbades hårt av storstrejken 1909, och 1911 blev förbundet uteslutet ur LO på grund av bristande betalning. Förbundet återanslöt sig till LO först 1930. 1912 lades tidningen Lantarbetaren ner, och förbundet förblev "sovande" till 1918. Det lades formellt aldrig ner, men det var ingen aktivitet mellan 1914 och 1918.
1918 återuppstod både tidningen och riksförbundet men många regioner ville ha egna förbund. Upplands lantarbetareförbund bildades 1918, Västmanland och Dalarna bröt sig ut och bildade Mellersta Sveriges skogs- och lantarbetareförbund. Det fanns också ideologiska splittringar inom lantarbetarna. Smålands lantarbetareförbund bildades 1919, de ville samarbeta med det nya vänsterpartiet. Kongressen 1921 beskrivs som en kamp mellan reformisterna och de revolutionära. En kamp reformisterna gick vinnande ur. De flesta regionala utbrytarförbunden gick tillbaka till riksförbundet efter relativt kort tid. Upplandsförbundet var det sista att gå med 1930.
1920 talet var präglat av konflikter. Den mest kända är Möre konflikten som utspelade sig mellan 1929 och 1930. Lantarbetareförbundet krävde löne- och arbetsvillkorsförhandlingar med storbönderna i Möredistriktet utanför Kalmar. Det krävdes tre år av strejker för att få jordägarna att acceptera lantarbetarnas förhandlingsrätt och sätta sig vid förhandlingsbordet. Konflikten blev rikskänd och symbolisk för arbetarrörelsen eftersom den synliggjorde de eländiga och näst intill feodala förhållandena som fortfarande var verklighet på landsbygden.
1945 vann Svenska lantarbetareförbundet sin kanske största seger när stataresystemet upphörde. Andelen statare hade minskat under hela 1930-talet, men från och med 1945 skulle alla lantarbetare få kontant ersättning för sitt arbete.
Förbundet har genomgått flera omorganiseringar. 1936 bildades ombudsmannadistrikt med avlönade ombudsmän. Under 50- och 60- talet minskade antalet medlemmar, och flera avdelningar slogs samman runt i landet. Efter omfattande diskussioner beslöt man att inte längre ge ekonomiskt stöd till distrikten 1956, och distrikten lade då ner sin verksamhet och ersattes helt av ombudsmannadistrikten under perioden fram till 1960. 1986 minskade man drastiskt antalet avdelningar, först till 13, och sen 1994 till 10. 1/1 2002 upphörde Svenska lantarbetareförbundet då det gick upp i Kommunal.
Tillhör arkiv
Svenska lantarbetareförbundet
Kod (Code)
1642
Organisationsnivå (TypeOfEntity)
1. Riks
Kategorier (OtherInfo)
6200. Fackliga föreningar
Tid (Dates)
1908-2002
Källa (Source)
Back, Pär-Erik. En klass i uppbrott: Den fackliga lantarbetarrörelsens uppkomst och utveckling, Malmö; Stockholm 1962
Isaksson, Curt. Land och stad: Svenska lantarbetareförbundet 1945-1998, Stockholm 1998
Regler (Conventions)
International Standard Archival Authority Record for Corporate Bodies, Persons and Families - ISAAR(CPF) 2nd edition - ICA 2004 ISBN 2-9521932-2-3
National Council on Archives, Rules for the Construction of Personal, Place and Corporate Names, 1997